Sanna -46 kg
Sanna har varit guldmedlem i ViktVäktarna® sedan sommaren 2020. Hennes resa började 2018, när hon insåg att hon inte riktigt orkade med sin då 7-åriga sons tempo.
- Jag var orolig för att få diabetes. Ont i knäna och tecken på artros hade jag redan. Jag ville helt enkelt skapa bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv med min familj. Att min son skulle få ha en mamma som mår bra!
Genom åren har Sanna provat diverse snabba pulverdieter och liknande.
- Visst fungerar de, man går ner i vikt, men man går lika fort upp igen! Med ViktVäktarna är det ju inte tal om någon svält. Man blir faktiskt mätt! Och så finns det inga förbud, så länge man planerar kan man äta allt.
Har blivit en leende joggare
Under första året som medlem koncentrerade sig Sanna enbart på maten. Hennes devis är att “man kan äta allt men inte alltid”.
- Så är det verkligen. Jag har inte valt bort något. Däremot planerar jag noga så det finns utrymme för sådant jag inte vill vara utan. På restauranger och bufféer, såsom julbord, så tar jag bara det allra godaste, skaldjur exempelvis, det är min räddning. Jag älskar skaldjur!
Träningen har tagit plats
När det gäller motionen så har det skett stora förändringar för Sannas del. Det var viktigt för henne att inte gå ut för hårt med motionen i början. När hon väl hade fått ordning på maten och ätandet så tog hon tag i träningen.
- Det har blivit betydligt mer träning än innan. En vän sa till mig en gång: “Den dagen jag ser en leende joggare, då ska jag också börja!” Nu har jag blivit en sådan, en joggare som ler! Man blir ju väldigt glad av det. Jag går oftast långa promenader med lättare jogging emellanåt.
Promenaderna känns lättare
Sanna berättar också att hon aldrig gillat att vara ute och promenera. Senaste månaden har det blivit flera gånger i veckan.
- Det var det värsta jag visste, men nu älskar jag det! Jag hade också början till artros i knäna, men nu känner jag inte av det på samma sätt. Samma sak med att greja i trädgården, det trodde jag inte jag skulle gilla men nu är det kul att rensa ogräs också!
Möten med andra ger stöd
Även om Sanna numera är guldmedlem och alltså har nått sitt mål med ViktVäktarna så fortsätter hon att använda appen och delta i livesända workshops.
- Jag var en väldigt flitig medlem överlag under hela min resa. Det är sägs att man går ner mer i vikt om man går på worskhops. Och har man väl gått dit en gång så är det lättare att gå tillbaka. Man behöver absolut inte skämmas om man har gått upp i vikt.
Stort stöd av sin coach
Sanna berättar vidare att hon få mycket inspiration och pepp genom att delta i workshops.
- Är man lite nere så får man stöd av de andra. Då tar man sig upp igen. Det är ju viktigt man tar tag i det direkt och inte automatiskt tänker “jag väntar till måndag”. Där är mötena ovärderliga. Även Community i appen är superbra. Där kan man dela med sig av allt, positivt som negativt, och man får alltid massor av pepp tillbaka.
Sanna har hittat en balans som känns bra nu, till skillnad från de tidigare gångerna hon gått ner i vikt.
- Tidigare var mitt mål att gå ner i vikt, när jag väl hade gjort det återgick jag till gamla vanor. Men denna gången är det en livstilsförändring som jag trivs så bra med och som kommer hålla livet ut, berättar Sanna.
Motiverar andra
Ibland möter Sanna bekanta som inte känner igen henne efter viktminskningen. Hon får mycket beröm och fina ord.
- Jag tror också att det motiverar andra, när de ser vilken resa jag gjort.
Även garderoben har fått genomgå en stor förändring.
- Det är vansinnigt roligt att köpa kläder idag! Jag har bytt ut hela min garderob. Det fanns inget som passade längre. Och, jag har hittat tillbaka till gamla kläder, som en dyr fin jacka jag hade för 25 år sedan.
Avslutningsvis berättar Sanna att även hennes man och son stöttar massor.
- Min numera 9-åriga son har fått följa med på möten ibland. Då har han suttit och räckt upp handen och väl påläst svarat på frågan om vad som är bra mat: “Broccoli och blomkål till exempel”. Jag glömmer aldrig första gången han kramade mig och nådde runt hela mig. Det är ju också en pepp, avslutar hon.