En konstant kritisk monolog inne i huvudet och tankar om att inte duga håller en tillbaka i livet och skapar en överdriven rädsla för misslyckanden. För att råda bot på detta bör man försöka hitta samma medkänsla och empati för sig själv och sluta associera sin inre självbild med yttre prestationer och framgång.
Självmedkänsla
Strävar man alltid efter resultat och har en självbild som bygger på yttre framgångar och prestationer mår man bara bra så länge man presterar på topp. Misslyckanden och motgångar kan bli förödande eftersom det påverkar hela ens självbild negativt och man känner sig mindre värd. När detta händer använder många självkritiska tankarna som ett sätt att hantera de jobbiga känslorna, vilket ytterligare försämrar självbilden och egenvärdet. Till slut kan rädslan för att misslyckas bli så stor att den paralyserar och gör en passiv. De som istället har en självbild som är frikopplad från prestationer och framgång låter inte misslyckanden påverka hur de värderar sig själva. Motgångar ses inte som något personligt och de känner medkänsla istället för att klandra sig själva i dessa stunder. Dessa personer är därför mindre rädda för att misslyckas och försöker hellre igen istället för att ge upp. Självmedkänsla är som ett motgift mot självkritiska tankar och känslor av oduglighet. Med mer självmedkänsla kan man skapa en bättre självbild och en inre trygghet som inte påverkas av yttre omständigheter.
Acceptans
Att bli uppmärksam på att man använder självkritik som ett sätt att hantera svåra känslor är ett första steg mot att lära sig ersätta självkritiken med medkänsla. Det är också viktigt att acceptera alla sina tankar och inte försöka tränga undan de som är jobbiga. Försök att acceptera att de finns där, utan att för den delen reagera på dem. Inse att du inte är dina tankar och att de inte behöver ha någonting med verkligheten att göra. Bara för att tankarna säger att du inte duger som du är innebär det inte att det är sant. Tankar kommer och går och man kan skapa en hälsosam distans till dem genom att acceptera dem men välja att inte reagera på dem. Välj istället att känna medkänsla för dig själv när de självkritiska tankarna pockar på. På så sätt kan du lära in nya tankemönster som till slut kommer infinna sig helt naturligt. Öva upp den här självmedkänslan genom att tänka snälla, icke-dömande tankar om dig själv så ofta du kan, i både med- och motgångar och i situationer du tycker är jobbiga och kanske bävar inför. När man tänker på sig själv med värme och acceptans bygger man upp en inre trygghet som inte ruckas av yttre händelser. Så sluta slåss mot dig själv och inse att du, precis som alla andra, är ofullkomlig – men du är precis lika mycket värd för det.