Via media och sociala medier möts vi dagligen av snabba budskap om trendiga dieter och ”superlivsmedel” som till exempel sägs öka förbränningen. Ibland kan det vara svårt att veta vem man ska lyssna på i djungeln av råd och påståenden, och konstigt nog så får ofta förenklad information om detaljer större genomslag än vetenskap om hälsosamma matvanor – som borde väga tyngre.
Enkla lösningar och känslomässiga budskap
Kostrekommendationer och forskningsresultat inom kost och hälsa kan ibland uppfattas som luddiga och då och då dyker det upp misstankar kring vad som ligger bakom dem. Ofta är det lättare att ta till sig enkla budskap och tydliga ”svart-vita” instruktioner än att sätta sig in i mer komplexa samband och vetenskapliga resultat. Jämför till exempel ”att ta en shot med gurkmeja varje morgon” med ”att bygga upp ett helhetstänk och hälsosamma matvanor under lång tid” – många skulle nog gärna välja den enklare lösningen, och man vill väldigt gärna tro att det ger samma resultat. Men innerst inne inser nog de allra flesta att det krävs en långsiktighet och helhetsbild av matvanorna för att nå målen när man vill leva mer hälsosamt.
När du följer ViktVäktarna® program kan du känna dig trygg i att det grundar sig på forskning, vetenskaplig evidens och många år av erfarenhet inom kost, viktminskning och hälsa. ViktVäktarnas program är också utsedd till Bästa metod för viktminskning.
Komplexa samband vid forskning kring livsstil och hälsa
Vetenskap och forskning är ofta komplex, inte minst när det gäller livsstil och hälsa. Det krävs en bred kunskap, både om hur man undersöker matvanor och om hur resultat, siffror och statistik ska tolkas. Det är svårt att ändra på invanda mönster, och svårt att veta om det som händer i en forskningsstudie även är sant och relevant i verkliga livet.
Kost är särskilt komplicerat att studera eftersom matvanorna påverkas av väldigt mycket i vår omgivning:
- Stämmer det som personen säger att hen har ätit?
- Har man kommit ihåg att berätta eller skriva ner allt?
- Hur väl stämmer ingredienserna och mängderna med vad som faktiskt har ätits upp?
Ofta förskönar och förstärker vi det som vi tror är bra, och ”glömmer” det vi uppfattar som onyttigt eller inte vill berätta om.
De rådande kostrekommendationerna (Nordiska näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets råd) bygger på aktuell och relevant forskning – stora studier som har gått igenom tuffa granskningsprocesser. Därmed behöver vi konsumenter inte gräva så djupt i kostforskningen, det räcker att ta del av råden för att få i sig all näring man behöver och samtidigt minska risken för sjukdomar kopplade till ohälsosamma matvanor.
Våra matvanor avgörs mer än maten på tallriken
Beteendevetenskap är ännu ett komplext forskningsområde som handlar om våra vanor och hur vi agerar i olika sammanhang, och vad som kan påverka det. Våra matvanor avgörs av mycket mer än maten vi har på tallriken och det finns många detaljer som tillsammans har betydelse för vikten och hälsan. När vi möts av reklam, dofter och andra intryck som väcker aptiten, skapas ett sug efter att äta eller dricka något. Vanorna är dessutom starkt präglade av traditioner, och av hur vi beter oss i ett vissa situationer eller i ett visst sällskap.
Olika slags forskningsstudier för att ta reda på samband mellan mat och hälsa
I observationsstudier studerar man människors matvanor utan att påverka dem. Syftet är att leta efter samband mellan kost, hälsa och sjukdom, och bedöma hur starka de är. I interventionsstudier undersöker man effekten av en förändring (intervention), vilket ger information om direkta samband mellan mat och hälsa.
I en systematisk litteraturöversikt sammanställs resultat från många studier enligt en tydligt definierad metod. En meta-analys är en systematisk litteraturöversikt där data från flera olika studier läggs samman för att få ett större statistiskt underlag.
Forskning som görs på djur eller celler ger information om mekanismer bakom att olika typer av mat eller ämnen i maten påverkar hälsan, dock krävs det att studier även görs på människor innan man kan veta om sambanden är relevanta för oss.
– Hur kan då en influencer få större genomslag än forskningen?
Nyheter som får stort utrymme i media handlar ofta om enskilda små och korta studier, som ofta inte är gjorda i Sverige (vilket bland annat kan ha betydelse för bakteriefloran eller andra detaljer i de livsmedel som studeras). Trots det uttalar sig vissa aktörer väldigt tvärsäkert.
Sociala medier bygger på att det känns som att man har en personlig relation med den man följer. Man ser influencern som en vän som man litar på och inspireras av. Ofta tas en detalj ur sitt sammanhang och presenteras som en lösning, till exempel på hur man ska få en platt mage på bara några dagar. Ofta är budskapen enkla, tydliga och tvärsäkra, och om en metod eller en produkt har gett en ”god vän” fina resultat vill man gärna tro att detsamma gäller för alla. Men som alltid behöver man se helheten och låta resultaten få ta tid.
Inom ViktVäktarna finns expertis inom kost, beteendevetenskap och hälsa.
När vi utvecklar programmet utgår vi ifrån näringsrekommendationerna och samverkar bland annat med olika referensgrupper. Våra program grundar sig på aktuell forskning, vetenskaplig evidens och många års erfarenhet inom viktminskningsområdet. Läs gärna vår artikel 12 motivationstips baserade på vetenskap.